KARPALTUNNELSYNDROM

Brukar dina händer eller fingrar domna när du sover? Eller har du blivit svag i handen, fått svårt att greppa små saker eller ont i hand och handled? Då kan du ha drabbats av karpaltunnelsyndrom - ett långt namn på en vanlig åkomma.

DOMNINGAR OCH STICKNINGAR

Man skulle kunna säga att boven i dramat är en nerv: Medianusnerven. Fast det är orättvist, själva nerven har inte gjort något fel, utan det är den tunnel som den löper genom som är problemet. Medianusnerven löper mellan de smala benen vid handloven via den så kallade karpaltunneln för att sen fortsätta ut i handen och fingrarna. Om karpaltunneln blir lite förträngd av någon anledning, så kommer medianusnerven i kläm och då påverkas handen och fingrarna.
Det vanligaste är att du känner domningar eller stickningar i några fingrar eller hela handen, företrädesvis när du sover - typiskt är att du vaknar och måste skaka liv i ena handen. Ibland för karpaltunnelsyndrom med sig smärta på handens ovansida eller i handleden, i vissa fall kan den kännas upp mot armen och axeln. 

Karpaltunnelsyndrom kan också göra så att du blir lite fumligare när du ska greppa och hantera föremål, speciell om det handlar om små sådana.  

ORSAKER OCH HJÄLP VID KARPALTUNNELSYNDROM

Det är extremt ovanligt att någon under 25 år drabbas, utan det är oftast i medelåldern som vi kan råka ut för karpaltunnelsyndrom. Undantaget är vid graviditet, då risken att drabbas är något högre. Även sjukdomar som diabetes kan öka risken något.

Karpaltunnelsyndrom kan ofta ge milda symptom som man inte behöver behöva söka medicinsk hjälp för. Om du tycker att domningar, stickningar eller lättare smärta är något som du har besvär av, så kan ofta ett handledsskydd ge bra hjälp. Det går utmärkt att använda det under natten, för att hålla handleden stadig, så att inte trycket på medianusnerven blir så stort. 

I vissa fall när karpaltunnelsyndrom för med sig kraftigare smärta eller motoriken är så påverkad att det ställer till problem i vardagslivet, kan en operation blir aktuell. Ta därför kontakt med din vårdgivare om du upplever att detta visserligen ofarliga tillstånd ändå ger dig så pass stora besvär att du kan behöva en medicinsk bedömning.